I denna artikel går vi igenom de bästa webbläsare baserat på två huvudfaktorer:
- Säkerhet
- Anonymitet
Denna guide är inte menad att utnämna en webbläsare till den bästa, utan vi listar flera olika bra webbläsare med bra säkerhets- och integritetinställningar. Välj den webbläsaren som passar dig bäst baserat på vad du vill ha ut och dina behov.
#1 – Mozilla Firefox (modifierad och justerad för integritet)
Mozilla Firefox är en fantastisk webbläsare för integritet och säkerhet. Den erbjuder starka integritetsskyddsfunktioner, flera olika anpassningsalternativ, utmärkt säkerhet med regelbundna uppdateringar lett av ett aktivt utvecklingsteam. Den nyaste versionen av Firefox är snabb och lätt att hantera.
En sak du vill inaktivera direkt i Firefox är en funktion som heter telemetri, vilket är en funktion som samlar in ”teknisk data och interaktionsdata” och delar det med Mozilla. Vid inställningar för sekretess och säkerhet finns det flera anpassningsalternativ för olika nivåer av integritet:
- Standard
- Strikt
- Anpassad
En annan stor fördel med Firefox är möjligheten att använda många webbläsartillägg som kan förbättra säkerheten och din integritet. Vi går igenom några av dessa tillägg längre ner.
Firefox lyfter fram:
- Öppen källkod som har granskats oberoende
- Aktiv utveckling med frekventa uppdateringar
- Utmärkta sekretessfunktioner och anpassningsalternativ
- Många webbläsartillägg stöds
Om du vill fortsätta använda äldre tillägg som inte längre stöds av den senaste Firefox-versionen kan du gå med Firefox Extended Support Release. Vill du ha en mer integritetsfokuserad version av Firefox för Android, testa Firefox focus.
#2 – Brave webbläsare
Brave är en av de bästa, säkraste webbläsare med en enkel och bra integritetsnivå. Det är en Chromium-baserad webbläsare som är snabb, säker och integritetsfokuserad. Den har en inbyggd annonsblockerare och digitalt fingeravtrycksskydd i webbläsaren. Huvudutvecklaren bakom Brave är Brandon Eich, som tidigare arbetat för Mozilla.
För att sammanfatta denna webbläsare är Brave baserad på öppen källkod av Chromium, men konfigurerad för mer integritet. Här kommer en kort översikt:
- Blockerar annonser och spårare som standardinställningar.
- Digitalt fingeravtrycksskydd
- Inbyggd skriptblockering
- Uppgraderas automatiskt till HTTPS (HTTPS Everywhere)
Braves egna annonsprogram
Trots att de erbjuder annonsblockering i webbläsaren lanserade Brave officiellt sitt eget annonsprogram i april 2019. Annonserna kommer att kontrolleras av Brave och det finns en modell för deltagare att få en procentdel av annonsintäkterna. Även om många varit kritiska mot detta beslut så hjälper det onekligen till att säkra intäkter till projektet för en fortsatt aktiv utveckling och förbättringar.
En av anledningarna till att vi gillar Brave är de erbjuder simpel och bra integritetsinställningar som standard. Detta gör det idealiskt för dem som inte har tid, tålamod eller kunskap för webbläsaranpassningar och att fibbla med tillägg. Brave kan även användas med Chrome-tillägg, vilket gör det till ett idealiskt alternativ för Chrome.
#3 – Tor webbläsare
Nästa alternativ är webbläsaren Tor. Tor är en härdad version av Firefox som är konfigurerad att köras i Tor-nätverket. Som standard är Tor en säker webbläsare som skyddar dig från att lämna spår efter dig när du scrolla på internet, men det har också vissa nackdelar.
Eftersom det använder Tor-nätverket, som dirigerar trafik över tre olika lager av kryptering, kan nedladdningshastigheten vara ganska långsam. Standardversionen kan också ha problem med vissa hemsidor på grund av skriptblockering. Sen finns det vissa hemsidor som man inte kommer åt, då de blockerar IP-adresser som kommer från Tor-nätverket.
Ett annat alternativ är att använda Tor, men man inaktiverar Tor-nätverket. Då fungerar det precis som de andra webbläsarna ovan. Du kan då istället köra VPN i bakgrunden. VPN fungerar likt Tor-nätverket, det döljer din IP-adress och krypterar din trafik, men det går mycket snabbare.
Var försiktig när du justerar inställningarna för Tor-webbläsaren, eftersom detta kan äventyra webbläsarens inbyggda sekretess- och säkerhetsfunktioner.
#4 – Ungoogled Chromium browser
Ungoogled Chromium är ett öppet källkodsprojekt för att tillhandahålla en Chromium-webbläsare utan Googles sekretessproblem.
Det är i princip Google Chromium, som inte är beroende av Googles webbtjänster. Den har också justeringar för att förbättra integritet, kontroll och transparens. Nästan alla av dessa funktioner kräver manuell aktivering.
Till skillnad från många andra webbläsare försöker Ungoogled Chromium inte ändra för mycket, utan de försöker skapa en så snarlik Google Chromium upplevelse som möjligt, med förbättringar.
Regelbundna uppdateringar sker.
#5 – Bromite (Android only)
Bromite är en Chromium-baserad webbläsare endast för Android användare. Den kommer med några fantastiska funktioner som standard, inklusive annonsblockering och olika integritetsförbättringar. Här är några höjdpunkter i denna webbläsare från den officiella Bromite-webbplatsen:
- Huvudmålet är att tillhandahålla en okomplicerad surfupplevelse utan integritetsinvasiva funktioner med tillägg av en snabb annonsblockerande motor.
- Alla förbättringar och ändringar publiceras under GNU/GPL v3 för att möjliggöra andra öppna källkodsprojekt
- Bromite är endast tillgänglig för Android Lollipop (v5.0, API 21) och senare versioner.
En annan cool funktion med Bromite är att du kan använda anpassade annonsblockfilter.
Bromite är under aktiv utveckling och är ett bra alternativ för Android-användare.
Att tänka över med andra vanliga webbläsare
Medans vissa webbläsare hävdar att de är säkra mot sårbarheter, är de kanske inte alltid det bästa valet ur ett integritetsperspektiv. Nedan kommer några exempel:
#1 – Google Chrome
Google Chrome är den absolut mest populära webbläsaren med fantastisk användarvänlighet. Men det är också ett datainsamlingsverktyg, där Google samlar på din information de får från ditt konto. Google använder detta sedan för att rikta relevant annonsering mot dig baserad på den informationen. Bestäm själv huruvida du är okej med det här eller ej, och välj webbläsare därefter.
#2 – Microsoft Internet Explorer/Edge
Det är en bra idé att undvika Microsofts-webbläsare, både Explorer och Edge. Dessa är webbläsare med slutna källor, så det är ingen som vet vad som händer bakom kulisserna, och de är inte de bästa alternativen ur sekretesskäl.
#3 – Opera browser
Opera startades som en bra webbläsare, som utvecklades i Norge. Men 2016 såldes det till ett kinesiskt konsortium för 600 miljoner dollar – och mycket har förändrats därefter. Operas sekretesspolicy förklarar hur dina uppgifter samlas in och delas när du använder Operaprodukter. Så här står det:
När du installerar ett Opera-program genereras ett slumpmässigt installations-ID. Vi kan samla in detta installations-ID, liksom din enhets-ID och hårdvaruspecifikation, operativsystem och miljökonfiguration och funktionsanvändningsdata.
Vi använder denna informationen för vissa legitima affärsändamål, nämligen:
- För att bättre förstå hur människor interagerar med våra applikationer och tjänster
- För att modifiera, anpassa eller på annat sätt förbättra våra applikationer och tjänster
- För att avgöra effektiviteten av reklamkampanjer och annonsering
- För att upptäcka, felsöka och åtgärda kraschar i våra applikationer och tjänster
- För att förhindra säkerhetsöverträdelser och missbruk
Opera hävdar också att erbjuda en gratis VPN via webbläsaren. Det är dock inte ett riktigt VPN och erbjuder inte fullständing systemomfattande kryptering. Dina uppgifter samlas dessutom in när du använder Opera och deras gratis ”VPN-funktion”.
#4 – Epic browser
Epic är en webbläsare baserad på Chromium, skapad av “Hidden Reflex” som är baserat i Indien. Sedan 2014 har Epic hävdat att de skulle öppna källkoden, men den förblir stängd än idag. Vad händer bakom kulisserna? Hur hanterar de Chromium och tar bort invasiv kod?
Precis som med Operas VPN så hävdar Epic att de erbjuder en gratis ”VPN” via webbläsaren, men detta är inte sant. Webbläsaren dirigerar bara trafik via en amerikansk proxyserver. Som med många andra webbläsare så används ofta proxyservrar för datainsamling, och de är oftast inte ens säkra.
När vi läser Epic’s sekretesspolicy finner vi att data från ”nedladdning av video och proxytjänster” samlas in.
En person som analyserade Epic fann att webbläsaren anslöt till Google vid start. Detta antyder att Epic faktiskt inte avgooglas som de hävdar.
Det finns många bättre Chromium-baserade webbläsare där ute.
#5 – Vivaldi browser
Vivaldi är en Chromium-baserad webbläsare med vissa källkodsändringar. Det är mindre populärt än andra webbläsare, med mindre aktiv utveckling än till exempel Firefox.
Genom att läsa igenom deras sekretesspolicy hittade jag oroväckande information om datainsamling och användningen av unika ID:
”När du installerar Vivaldi-webbläsaren tilldelas varje installationsprofil ett unikt användar-ID som lagras på din dator. Vivaldi skickar ett meddelande med HTTPS direkt till våra servrar på Island var 24: e timme som innehåller detta ID, version, CPU-arkitektur, skärmupplösning och tid sedan senaste meddelande. Vi anonymiserar IP-adressen för Vivaldi-användare genom att ta bort den sista oktetten av IP-adressen från Vivaldi-klienten, så lagrar vi platsen efter att ha använt en lokal geoip-sökning. Syftet med denna samling är att bestämma det totala antalet aktiva användare och deras geografiska fördelning.”
Vi rekommenderar inte Vivaldi pga deras sekretesspolicy.
#6 – Safari browser
Safari är standardwebbläsaren för Mac OS och iOS-enheter. Safari är inte ett hemskt val när det gäller sekretess och spårningsskydd – men det kan inte heller rekommenderas på grund av några skäl:
- Apple är en partner i PRISM-övervakningsprogrammet
- Apple fångades när de lagrade Safari-historik – även efter att den togs bort
- Apple visade sig samla in Safari-historik även när de användes i privat läge
Dock är Apple något bättre när det kommer till skyddane av integritet än många andra stora företag. Safari-webbläsaren blockerar kakor från tredje part som standard och implementerar också spårningsskydd.
#7 – Waterfox
Waterfox är en webbläsare som är baserad på Firefox. I flera år underhölls Waterfox av bara en person. I februari 2020 kom nyheten ut på reddit att det hade sålts till ett betal-per-klick-annonsföretag som heter System1. Nyheten plockades också upp av andra, vilket resulterade i att Waterfox och System1 tillkännagav förvärvet, dock först efter att nyheten bröt ut.
Problemet här är den uppenbara motsägelsen från ett annonsföretag (som förlitar sig på datainsamling) som äger en integritetsfokuserad webbläsare. System1 äger också en andel i Startpage, den privata sökmotorn i Nederländerna.
När man undersöker företagets bakgrund verkar det som om System1 i grunden arbetar med datainsamling:
”I vår verksamhet, om vi kan samla in så mycket data som möjligt, sedan ge det till våra ingenjörer och datavetare, och hantera det effektivt, kan verksamheten snabbt skalas upp.”
Kan man fortfarande lita på Waterfox nu när det ägs av ett ad-tech-företag som samlar in massor av data? Jag rekommenderar tyvärr inte det längre.
#8 – Pale Moon
Pale Moon är en annan öppen källkodsvariation av Firefox, som syftar till effektivitet och anpassning. Vid testning av Pale Moon erbjuder den olika anpassningsalternativ, samt stöd för äldre Firefox-tillägg och en egen uppsättning tillägg. Designen känns lite daterad, men den är inte alltför rörig och är lätt och snabb.
Pale Moon är för närvarande tillgängligt på Windows och Linux, med andra operativsystem under utveckling. Till skillnad från andra Firefox-versioner kör Pale Moon på sin egen webbläsarmotor, Goanna, som är en version baserad på Gecko (används av Firefox). Detta är en äldre motor som tidigare använts av Firefox, men som för länge sedan har ersatts. Många hävdar att denna äldre kodbas är ett säkerhetsproblem. Det är också värt att notera att utvecklingsteamet är väldigt litet jämfört med mer populära webbläsare.
#9 – GNU IceCat
GNU IceCat är en version av Firefox från GNU’s fria programvaruprojekt. IceCat är en helt ”fri programvara” och innehåller också olika integritetstillägg och tweaks som standard. Här är integritetsskyddsfunktionerna listade från IceCat-sidan:
- LibreJS
- HTTPS-Everywhere
- SpyBlock
- AboutIceCat
- Motåtgärder av digitalt fingeravtryck
Långsamma uppdateringar – det stora problemet med GNU IceCat är att uppdateringar är mycket långsamma och i vissa fall flera år emellan. Detta kan exponera IceCat-användare för säkerhetsproblem, vilket är varför vi inte längre rekommenderar det.
#10 – Iridium
Liksom Brave är Iridium en säker webbläsare baserad på Chromium och konfigurerad för mer integritet som standard. Följande utdrag från Iridums webbplats ger en bra översikt över denna webbläsare:
”Iridium Browser är baserad på Chromium-källkoden. Alla modifieringar förbättrar användarens integritet och ser till att den senaste och allra bästa säkerhetstekniken används. Automatisk överföring av partiella frågor, nyckelord och mätvärden till centrala tjänster förhindras och sker endast med användarens godkännande. Dessutom är alla våra projekt reproducerbara och modifieringar är granskbara, till skillnad från många andra webbläsare”.