Allt om internet of things (iot) – Hur uppstod sakernas internet?

Vad är Internet of things (iot)?

IoT, kort för Internet of things, beskriver nätverk av fysiska objekt – ”saker” – som är anslutna till internet för att samla in och dela data. Sakernas internet omfattar sensorer som samlar in data, uppkopplade enheter som använder och analyserar data och uppkopplade system som använder data och fattar beslut på grundval av dem.

De mest varierande användningsområdena för sakernas internet är smarta hem och smarta städer, smart tillverkning, uppkopplad hälsovård, smarta transporter, smart jordbruk, smart energi, smart säkerhet, smarta wearables och många fler.

Den stora majoriteten av enheterna i IoT kommer att vara sensorer som samlar in data, medan andra enheter kan vara mer intelligenta och kunna fatta beslut. Dessa sensorer kan finnas inuti enheter som kylskåp som samlar in information från livsmedel, eller inuti byggnader för att samla in miljödata som temperatur och luftfuktighet för att optimera energiförbrukningen.

Andra sensorer kan samla in data om människors hälsa och kondition, t.ex. sensorer för blodtryck eller hjärtfrekvens eller sensorer som övervakar dagliga aktiviteter som steg eller förbrända kalorier.

Dessa sensorer kan vara anslutna till ett hälsoövervakningssystem som använder dessa data för att ge råd, eller till IoT-enheter som Fitbit eller Apple Watch som gör det möjligt att se informationen från en mobil enhet.

Hur möjliggjordes sakernas internet?

Skapandet av Internet är grunden för sakernas internet. Världens första offentliga nätverk skapades 1991.

År 1996 började de första kommersiella företagen använda Internet för att skapa handel. År 1999 blev Federal Express det första företaget att införa ett webbaserat system, vilket gjorde det mer tillgängligt för företag.

Under de senaste åren har den massiva tillväxten av smartphones och det mobila internets utbredning gjort det möjligt för massanvändning av internet att generera en massiv efterfrågan på uppkopplade saker. Utvecklingen av den billiga trådlösa tekniken 802.15.4 var en viktig milstolpe för sakernas internet.

Detta protokoll gjorde det möjligt att skapa trådlösa förbindelser mellan enheter till låg kostnad, med låg effekt och med lång räckvidd. Standardiseringskommittén för 802.15.4 publicerade den slutliga standarden 2009, vilket möjliggjorde ett globalt införande av tekniken för trådlösa sensornätverk.

Fördelar med iot

På grund av fördelarna med sakernas internet utforskar allt fler företag möjligheterna med sakernas internet. Ubers autonoma bilar har till exempel en sensor som kan kommunicera med saker runt omkring den och rapportera tillbaka vad den ser.

De saker som ingår i IoT kommer att uppleva fördelarna med hög säkerhet och tillförlitlighet, förutsägelse av framtida behov och fjärrstyrning. En av de största fördelarna med IoT är att det kan ge data och analyser i realtid, särskilt jämfört med konventionella metoder för att samla in data.

En annan fördel med IoT är att det kan hjälpa organisationer att bli mer effektiva, eftersom det gör det möjligt för organisationer att samla in data från flera saker kring samma område och använda dessa data för att fatta beslut och ge insikter om hur saker och ting kan fungera mer effektivt.

Finns det några nackdelar med Internet of things?

Sakernas internet är fördelaktigt, men innebär också vissa utmaningar. Å ena sidan kan företag som driver IoT-nätverken utsättas för cyberattacker som kan leda till dataintrång och negativa konsekvenser som t.ex. ryktesspridning eller förlust av kundernas förtroende.

En annan utmaning som IoT medför är bristen på interoperabilitet. Olika IoT-nätverk måste kunna kommunicera med varandra, men det finns för närvarande inga standardprotokoll som möjliggör interoperabilitet.

Antal uppkopplade iot-apparater i olika länder

PositionLandUppkopplade apparater
1 Sydkorea37,9
2 Danmark32,7
3 Schweiz29,0
4 USA24,9
5 Nederländerna24,7
6 Tyskland22,4
7 Sverige21,9
8 Spanien19,9
9 Frankrike17,6
10 Portugal16,2
11 Belgien15,6
12 Storbritannien13,0
13 Kanada11,6
14 Italien10,2
15 Brasilien9,2
16 Japan8,2
17 Australien7,9
18 Mexiko6,8
19 Polen6,3
20 Kina6,2
21 Colombia6,1
22 Ryssland4,9
23 Turkiet2,3
24 Indien0,6
hur många apparater som är uppkopplade, per 100 invånare, enligt OECD (2015)

Slutsats om internet of things

Sakernas Internet har medfört en mängd fördelar för världen. För företag kan internet of things hjälpa till att övervaka produktiviteten, upptäcka problem tidigt och förbättra effektiviteten genom att samla in data från avlägsna platser, som fabriker eller kontor, som tidigare inte var anslutna till nätverket.

IoT kan också skapa nya intäktsmöjligheter genom datadrivna tjänster. När det gäller den offentliga sektorn kan sakernas internet bidra till bättre tjänster till medborgarna genom att samla in data om deras behov, problem eller bekymmer och använda denna information för att bättre tillhandahålla tjänster.